OBS!Innan jag skriver dagens inlägg vill jag bara poängtera en sak.Jag är väldigt nöjd med min pojkvän.Jag tycker om pojkvännens far, som är en skön person.Katten Morrison är gud.Pojkvännen Kalle ser ut:183 cm lång, 53 kgRakat hår (mitt fel, han hade “halfcut” innan.)Stor svart mössaTunn svart tröjaAlldeles för stora, grönbruna byxorStora grå strumporKnähöga svarta läderstövlar (Tar 10 minuter att knäppa)Lång, svart skinnrockPojkvännens far ser ut:180+ lång, 95+ kgAxellångt grått hår, mustaschStor mageStickad tröjaBlå JeansTofflorFarfarskepsEn kopp teKatten Morrison ser ut:Extremt storFetFlerfärgadAv dessa tre är den mest socialt begåvade...*trumvirvel*KATTEN MORRISONKatten Morrison pratar oavbrutet dygnet runt så fort han inte äter eller sover.Kalle pratar också då och då, men den senaste veckan har han varit sjuk och mest gnytt.Kalles far är den sortens människa som helst går och lägger sig på soffan när det kommer främmande.Detta är (ganska ordagrant) vad Kalle och hans far säger till varandra på en dag.Fadern: Nu är maten klar!Kalle: Ja...Detta är (ganska ordagrant) vad Katten Morrison säger på trettio sekunder.Morrison: MAAAAAOKalles far: Ja, du är en fin katt du.Morrison: MAAOKalles far: Jaa ska du hoppa upp då?Morrison hoppar upp i soffan.Morrison: *mrrrr*Imorgon ska vi ta tåget hem till min lägenhet, jag och Kalle. Det ska bli ganska skönt att komma hem, egentligen. Inte för att det är livligare där, men för att det är tyst på ett socialt sätt. Hemma är det tyst för att det inte finns någon där. Här är det tyst för att alla (utom Morrison) har en autismspektrumstörning. Vilket i och för sig säkert kan vara ett plus. Om man hade något enda gemensamt intresse.Hem ja... TÅGET! Just det! Det var lite spännande nu när vi skulle boka biljetter.Först och främst hade jag glömt pengarna hemma, så mor fick lägga ut.Men mor missförstod mig nog lite.Hon bokade nämligen EN biljett till SKÖVDE med byte i ÖREBRO, när jag bett om TVÅ biljetter till MARIESTAD med byte i HALLSBERG.Men mor bokade om.Och det är nu det blir riktigt roligt.En halvtimme senare fick vi veta att det inte fanns någon skjuts in till Kopparberg den dagen, eftersom Kalles farföräldrar ska till Örebro. Så nu blir det så att vi får åka till Örebro med bil, slänga oss på tåget därifrån och ner till Hallsberg, byta där och åka till Mariestad.Rörigare än så blir det inte.Men nu, gott folk, är det snart MASH, och det är enda stunden per dag som Kalle och hans far sitter i samma rum utan att äta. Får inte missas.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Titelspår på skivan Fairyland, som vi fortfarande arbetar med. Skriven till och om Oundvikligt, när jag inte orkade slita i honom mer. Vet inte riktigt hur resultatet blev, men hellre det än ett requiem. Personality disorder Always halfway ‘cross...

Diverse halvklara projekt som av någon anledning känns tillräckliga som de är. "Onsdagarna" behandlar helt enkelt barndomens onsdagar, som jag minns dem. "Under Moholmsbron" handlar om ett samtal jag hade i tolvårsåldern med en vän som numera är död....

Ursprungligen en lek med metaforer. Utvecklades till en diktliknande historia i februari 2006 och avslutades i slutet av december. Blev ganska lyckat, tror jag. Jag formaterar om mig själv två gånger i veckan. Raderar alla dåliga tankar och spa...

Skriven tidigt 2007. (Februari typ kanske.) Borde klassas som självhat egentligen. Inutiskriket när man vill mer än man kan och en del människor inte vill bli hjälpta. Kan man vilja rädda någon mer än någon vill bli räddad? Pratade med Oundviklig...

Skrev den ursprungligen till min syster, men insåg senare att den passade in på hela familjen. Sorg Minns du hur vi dansade, snurrade runt, runt, så fort vi bara kunde? Golvet försvann under våra fötter, vi blev musiken, dansen, och vi var v...