Mycket förvirrad text efter första dödsfallet i umgängeskretsen. Antagligen skriven 2005.Död är du and dead you shall remain. Ashes to ashes, damm ti damm ti damm. Du sade alltid att det inte fanns någon himmel, att döden bara var en punkt, sista sidan i historien och att det inte fanns några happy endings. Sådant var bara för sagorna. ”Mig lurar de inte,” sa du, och tittade misstänksamt på boken med bröderna Grimms sagor. Det fanns ingen himmel. och helvetet var på jorden. Kanske himlen också var det? Whatever… Du brydde dig inte, sa att vi inte heller skulle bry oss. Så skit samma. Du är död. Damm ti damm ti damm. Jag gråter på nätterna men det behöver väl inte du veta. Jag tittar upp mot den där himlen som inte finns och jag tror att du flinar lite, där du sitter däruppe i Whatever there is.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Titelspår på skivan Fairyland, som vi fortfarande arbetar med. Skriven till och om Oundvikligt, när jag inte orkade slita i honom mer. Vet inte riktigt hur resultatet blev, men hellre det än ett requiem. Personality disorder Always halfway ‘cross...

Diverse halvklara projekt som av någon anledning känns tillräckliga som de är. "Onsdagarna" behandlar helt enkelt barndomens onsdagar, som jag minns dem. "Under Moholmsbron" handlar om ett samtal jag hade i tolvårsåldern med en vän som numera är död....

Ursprungligen en lek med metaforer. Utvecklades till en diktliknande historia i februari 2006 och avslutades i slutet av december. Blev ganska lyckat, tror jag. Jag formaterar om mig själv två gånger i veckan. Raderar alla dåliga tankar och spa...

Skriven tidigt 2007. (Februari typ kanske.) Borde klassas som självhat egentligen. Inutiskriket när man vill mer än man kan och en del människor inte vill bli hjälpta. Kan man vilja rädda någon mer än någon vill bli räddad? Pratade med Oundviklig...

Skrev den ursprungligen till min syster, men insåg senare att den passade in på hela familjen. Sorg Minns du hur vi dansade, snurrade runt, runt, så fort vi bara kunde? Golvet försvann under våra fötter, vi blev musiken, dansen, och vi var v...